den 28 april 2024
Dagens namn: Ture, Tyra
Orsa kommun - helt enkelt!

Orsadialogen, torsdag 20 september 2007
Tema Integration och främlingsfientlighet


Svagt intresse för integrationsfrågor på Orsadialogen.



Få människor hade sökt sig till höstens första Orsadialog på temat integration och främlingsfientlighet och det var inte särskilt skilda åsikter som framfördes under kvällen heller. Frilansjournalisten Anna-Lena Lodenius inledde med att tala om skillnaderna mellan främlingsfientliga grupper förr och nu. Hon konstaterade att det är svårare att tala om en vänster- högerskala och att det mer handlar om en skala mellan demokrati och diktatur i de här frågorna.
–Det har förekommit "skandaler" på temat främlingsfientlighet inom alla partier, konstaterade hon.

Däri ligger också en del av bekymret. Extremisterna är kanske mindre att oroa sig för. De här tankarna finns också inom det demokratiska systemet idag.
De huvudsakliga skillnaderna mellan dagens främlingsfientliga tendenser är bl.a. att på 30-40-talet så förekom det i störst utsträckning inom icke-demokratiska rörelser. Idag är kännetecknas flera av partierna och rörelserna av någon slags halvdemokratisk inställning, men främst av en utpräglad populism, där man inte sällan utger sig för att vara "Folkets företrädare".

På 30-40 talet talade man också i rasideologiska termer, något som i det närmaste fullständigt försvann efter andra världskriget. Idag pratar man istället om kulturskillnader. Fokus har också flyttats från judar - även om antisemitism förekommer även idag - mot islam.

– Den gemensamma nämnaren är att man fortfarande ofta hävdar konspirationsteorier, som att någon grupp arbetar i lönndom för att "ta över".

Komplext problem
Anna-Lena Lodenius menar att tiden är förbi då man bara kan avfärda och utesluta dem med främlingsfientliga åsikter.
- Det går inte längra att bara avfärda dem med "Ni har fel" för det finns en komplexitet i frågan. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det finns problem. Argumentet är ofta från de populistiska grupperna att mångkulturen "är ett politiskt experiment och vi betalar priset". Men det är ju faktiskt helt omöjligt att stoppa flyktingmottagande och invandring! Minska kan man kanske göra, men samtidigt vet vi att vi står inför ett stort generationsskifte som vi inte klarar utan en invandring.
Den ekonomiska aspekten av invandring och flyktingmottagning är ett område där siffrorna ofta flyger genom luften, utan särskilt mycket verklighetsanknytning.
- Flyktingmottagningen kostar ca 7,1 miljarder och den totala kostnaden inklusive arbetslöshet etc är ca 40 miljarder, vilket är betydligt mindre än de 200-300 miljarder som förekommer i vissa gruppers argumentation. Vad man inte räknat in heller i de mer korrekta siffrorna är vad man faktiskt drar in till stadskassan när man etablerat sig i landet. Faktum är att vi svenskar också kostar t ex när vi uppfostrar våra barn.

Den faktiska kostnaden för Orsa utreds just nu och vad man kan se är att ca 10 miljoner kronor omsätts med anledning av flyktingmottagningen. Det mesta tillförs från staten. Men bara Orsabostäder tillförs ca 1,2 miljoner relaterat till flyktingmottagningen, pengar som används för underhåll mm av fastigheterna.


Vad är svenskt?

De populistiska gruppernas argumentation skärskådades också av Anna-Lena Lodenius.
- De bygger ofta upp sin argumentation på att de vågar stå upp för det svenska och att man är rebeller som vågar vara stolt svensk. Men alla sätter vi väl den plats vi lever på och de människor som står oss nära högst? Och vad är svenskhet överhuvudtaget? Inte ens de mest nationalistiska kan ge ett entydigt svar på det.

Själv har Anna-Lena "sitt" Sverige i skärgården.
- Men det betyder väl inte att alla andra behöver ha det som jag har det?

Visst finns det en del att vara vaksam över. Öppnare gränser gör att det kommer hit billigare arbetskraft, det finns ett hot mot kollektivavtalen osv. Men folk har alltid flyttat för att förbättra sina villkor. Den litauiske byggnadsarbetaren på Anna-Lenas skärgårdsö hinner inte med jobben i Litauen, så han anlitar billig arbetskraft från Vitryssland för att göra dem. Och svenska hantverkare åker till Norge eller Tyskland för att jobba där. Det verkar vara ett internationellt fenomen. Burmeserna reser till Thailand för att få det drägligare, samtidigt som thailändska arbetare letar sig till Sveriges bärskogar för att bättra på kassan.

- Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1.3 miljoner svenskar för att få det bättre.

Faktum är att migrationen också är en viktig ekonomisk faktor i utvecklingsländerna. Migrantarbetare skickar hem fem gånger så mycket pengar som världens samlade bistånd.

Invandrare och brottsligheten
Det finns fler saker som är viktiga att problematisera. Inte minst problematiken kring invandringen och brottsligheten. Ett problem som allt - utom vissa gruppers argumentering - tyder på är ett socialt problem, inte ett kulturellt. De flesta flyktingar och invandrare här hamnar i det vi slarvigt kallar socialgrupp 3. Svenskar som lever under samma sociala förutsättningar har precis lika hög andel brottslighet som invandrare.

Islam
Debatten kring islam är kanske den mest aktuella och infekterade just nu, efter 11 september, rondellhunden och Muhammedbilderna.
Även här är problematiken komplex. Vilka grupper är det som vi upplever som problem? Vilka representerar vad?

Som vanligt kommer det tillbaka till det här med kunskap. Är vi nyfikna och tar reda på mer om varandra och varandras kulturer - ja då minskar problemen.

FORTSÄTT GÄRNA DISKUSSIONEN HÄR

 

Senast ändrad den 24 oktober 2008
Sidan underhålls med webKontroll från Daladatorer