den 15 maj 2024
Dagens namn: Sofia, Sonja
Orsa kommun - helt enkelt!
Fakta om odlingslandskapet

Det svenska odlingslandskapet är en naturresurs med stora värden. Dess förmåga att producera grödor har i vår tid kraftigt ökat som ett resultat av teknisk utveckling och intensifierad odling. Marker som brukas på ett mer traditionellt sätt kan hysa en mycket artrik växt- och djurvärld, som till stor del är beroende av fortsatt skötsel med gamla metoder.

De största hoten mot odlingslandskapets biologiska mångfald är dels nedläggning av odlingsmark i jordbrukets marginalområden, dels igenväxning till följd av minskat nyttjande inom de områden som fortfarande brukas. Till igenväxningen bidrar också nedfallet av kvävehaltiga luftföroreningar.

 
Fakta om kulturlandskap
Kulturlandskap, natur som människor har påverkat genom industriell verksamhet, odling, skogsbruk eller annan markanvändning.

I den industrialiserade delen av världen är i stort sett all natur kulturlandskap.

Sagt om odlings- och kulturlandskapet

 

Om våra kollegor visste vilka problem stenrösena skapar för oss idag hade de tänkt sig för innan de lagt dem där de gjorde.

 Det är sagt att vi ska öka livsmedelsproduktionen utan att öka arealen, men då måste vi kunna ta bort vissa rösen för att kunna bedriva ett effektivare jordbruk.

Vi kan inte kategoriskt säga att vi inte får bygga där det ligger två stenar på varandra.

Vi måste se över och kategorisera rösen och kunna ta bort vissa. Vi behöver ha en mer aktiv behandling av sådana ärenden.

Byarna borde kunna få göra markanvändningsplaner själva.

Jag åker traktor hellre runt ett stenröse än runt en villa... Vi ska vara rädda om den odlingsareal vi har.

Det finns en del dåliga exempel på att man tagit bort stenrösen också. Det är där det funnits en anledning till att de låg där de låg - där det funnits berg i dagen under t ex.

Vi har ett hänförande vackert område kring Turistvägen. Det känns vemodigt att tänka sig att man kan släppa fram bebyggelse efter den.

Man värnar rösen men inte jordbruksmark. Ibland kanske det är tur att det finns rösen på dem...

Vägen från Bergkarlås till Skattungbyn finns med bland Kulturvägar i Dalarna. Varför inte göra som i Dalsland, där man satt upp skyltar med "Vackra byars väg" Skapa en upplevelseväg.

Vi har tagit för mycket jordbruksmark och byggt på redan. Leran, Borngärdet, Stormyren, Höglunda, Bergslagsåkern, Sandhed, Bunk och området där KLH byggs t ex.

Det är enklare att bryta mark för bostäder än för jordbruk.

-Varje tid har sin agenda, men sätter man fabriker eller hus på jordbruksmark kan man inte ta bort dem nästa år. Håll rådrum. Försök att se in i framtiden samtidigt som vi har koll på nutiden och det som varit.

Vi behöver en ökad dialog om kulturmiljöerna med länsstyrelsen.

Det är sorgligt att man inte tagit till vara en sån upplevelse som minnesstenen vid Orsa kompanis väg och den husgrund som finns där efter Gamla Postvägen.

Vissa rösen kan ha en praktisk betydelse också. De fungerar värmebevarande och kan vara bra för odlingsmarken, men man får inte slaviskt följa kulturhistoriska aspekter på rösena.

Det borde kunna göras en gradering av rösena i varje by. Forna tiders livsmedelsförsörjning borde inte få hindra produktionen nu.

Om vi inte tagit bort rösena när det var tillåtet på 70-talet hade vi nog inte bedrivit jordbruk idag.

Man ska få bygga på egen mark även om det finns rösen. Jag är rädd om mina, men ville jag bygga där skulle jag givetvis ta bort dom.

Det är märkligt att man vill bevara de fysiska delarna som finns kvar av gamla verksamheter och inte kunskapen om själva verksamheten.

Vi måste leva med det som är modernt i det gamla.

Kommer synen på fäboddrift in i översiktsplanen? Ska vi ha den kvar med skogsbete är det t ex olämpligt att ha rovdjur i just det området. Och så många områden för fäboddrift finns inte kvar så att det borde vara något hot mot t ex vargstammen. 

Senast ändrad den 20 maj 2009
Sidan underhålls med webKontroll från Daladatorer