Frågor och svar om remissversionen

Här kommer svar på några av de frågor som ställts i samband med remissversionen av va-planen. Listan kommer att fyllas på. (Remisstiden är förlängd till 15 maj.)

1. I remissversion 1,0 hänvisas motiv till miljö och hälsomässiga behov, vilka är det?

I VA-policyn anges vilka riktlinjer som ska gälla vid bedömningar om vilka områden som föreslås få allmän (kommunal) Va-försörjning.

Nedanstående kriterier har legat till grund för bedömning om behoven ur hälso- och miljösynpunkt att förbättra VA situationen i området:

- Antal fastigheter och dess nyttjandegrad, ju fler fastigheter desto större behov. 
- Bebyggelseutveckling, ju högre tryck på nybebyggelse/permanentboende desto högre behov 
- Förutsättningar försörjning av dricksvatten, om det finns återkommande kvalitetsproblem med dricksvatten bedöms behoven vara större.  
- Känslighet recipient och naturmiljö, ju större känslighet på naturmiljö, sjöar och vattendrag desto större behov 
- Förutsättningar att ordna enskilt avlopp, ju svårare förutsättningar att ordna enskilt avlopp desto större behov. Med svåra förutsättningar menas dåliga markförhållanden (genomsläpplig eller täta jordar) eller problem med högt grund- eller ytvatten. Även enskilt vatten eller små fastigheter ger ett ökat behov.

2. Vad exakt menas med ökad ekonomisk hushållning? 

I va-planen hänvisas det på ett par ställen till ekonomisk hushållning som konkreta resultat av de föreslagna åtgärderna. Vid den åtgärd (18) som säger att vi ska ta fram riktlinjer för bedömning av enskilda avlopp består den ekonomiska hushållningen i att vi kan skapa ett rationellt arbetssätt för att genomföra kommande tillsyn. Begreppet används också vid åtgärden  som säger att vi ska utveckla en resurs för rådgivning och samordning av enskild VA försörjning (19) Den åtgärden, som tillkommit som resultat av de dialoger som hållits, avser att kunna hjälpa va-föreningarna med att ta fram lösningar, hitta gemensamma lösningar och på olika sätt samordna insatser som behöver göras i föreningarna. Detta för att nå så stora samverkansvinster som möjligt – både på kort och lång sikt, hjälpa till att ta fram bra beslutsunderlag för att undvika ökade investeringskostnader i framtiden osv. Resursen ska främst vara ett stöd för föreningarna och jobbar vi tillsammans i stället för var för sig kommer vi att vinna stora ekonomiska fördelar. 

3. Hur utvecklas byarna med kommunalt VA? 

Bristande VA förhållanden kan medföra att närmiljön påverkas med sämre levnadsförhållanden som följd. Det kan påverka möjligheterna att sälja fastigheter samt möjligheter till bygglov eller planmässig utveckling. Fungerande VA kan åstadkommas med både enskilt och kommunalt VA. Med enskilt löser fastighetsägarna detta var och en eller i samarbete. Det kräver kunskap och engagemang inom föreningarna. Med kommunalt ordnar Nodava investering och drift för ”all” framtid. Det skapas en stabil VA försörjning. Gällande kostnader beror det på förhållanden i enskild by. De allra flesta byarna i Orsa kommer under mycket lång tid att behöva ordna sin egen VA försörjning. Därför är det av stor vikt att byarna utvecklas med en väl fungerande VA försörjning, oavsett enskild eller kommunal lösning. 

4. Varför skall dom enskilda avloppen anslutas till kommunalt va innan dom enskilda anläggningarna är besiktade?  
Miljökontoret har genom inventering av befintlig dokumentation konstaterat att 90 % av de enskilda avloppen i kommunen är äldre än 30 år och därmed inte byggda utifrån dagens rekommendationer. Det innebär att dessa enskilda avlopp släpper ut oönskade ämnen som riskerar att förorena grundvatten, sjöar och vattendrag. Ett fåtal fastigheter har under den senaste tioårsperioden moderniserat sina avloppsanläggningar i kommunen. De flesta av de enskilda vatten- och avloppsanläggningarna kommer att behöva åtgärdas för att klara nuvarande och kommande krav. Om kommunen beslutar att inrätta ett verksamhetsområde för vatten och avlopp finns ingen anledning för miljökontoret att genomföra tillsyn på plats. Miljökontoret kommer istället att bedriva tillsyn inom de områden som inte förväntas att byggas ut med allmänt (kommunalt) vatten och avlopp. För att täcka miljökontorets kostnader för tillsynen av de enskilda avloppen kommer en avgift att tas ut från fastighetsägarna. 

5. Är behoven störst i dom södra byarna?  
Behoven av att åtgärda de enskilda avloppsanläggningarna är lika stor i hela kommunen. Dock är förutsättningarna för att anlägga enskilda avloppsanläggningar betydligt sämre i den södra delen av Orsa. Det beror på att markförhållanden är dåliga med täta jordar och problem med högt grund- eller ytvatten. Förutom detta finns det kvalitetsproblem, både kemiska och mikrobiologiska, när det gäller det dricksvatten som tillhandahålls från vattenledningsföreningen. 

6. Var skall huvudledningen gå? 

Någon detaljprojektering finns ännu inte, bara en grov skiss att ha som utgångspunkt för diskussioner kring kostnadsläge och taxor.

7. Var skall breddningspunkterna ligga? 

Se svaret ovan.

8. Hur många breddningspunkter blir det? 

Se svaret ovan

9. I Bäcka har man enligt uppgift löst det med "en större enskild anläggning", vad krävs för att vi skall lösa det på samma sätt? 

Utgångspunkten är att de krav som finns när det gäller avloppsrening skall uppfyllas. Det finns ett tydligt uppdrag från nationell nivå att se till att det sker i hela landet. Det betyder att de fastighetsägare som inte uppfyller kraven kommer att behöva investera i sin anläggning endera genom att göra en enskild lösning eller genom att göra det i ett större sammanhang. Lagstiftaren har via Lagen om allmänna vattentjänster(LAV) § 6 gett kommunen ett tydligt ansvar att under vissa förutsättningar vara den som ytterst skall träda in genom att bygga ut den allmänna(kommunala) anläggningen. Länsstyrelsen har ett avgörande inflytande och kan besluta om föreläggande mot kommunen att vidta åtgärder. Arbetsgruppen i VA-planearbetet har bedömt att södra Orsa omfattas av detta kommunala ansvar utifrån domstolarnas tolkning av LAV § 6.

Att uppfylla kraven för sitt avlopp kan göras på flera sätt. Genom att uppgradera/bygga sin egen anläggning, i samverkan med andra eller om möjlighet ges, ansluta till den kommunala anläggningen. Kostnaden varierar beroende på utgångsläget och val av lösning. När man tar ställning är det viktigt att man väger in livslängd på en enskild anläggning och kostnader för behov av framtida uppgraderingar på grund av nya krav. Om man ansluts till det allmänna nätet betalar man en anslutningsavgift ”för all framtid”. De årliga driftskostnaderna tillkommer i alla alternativ. Bedömningen är att det i normalfallet och sett över lång tid så är den kommunala lösningen inte dyrare.

För kommunens utveckling är det viktigt att det blir en lösning som möjliggör och stimulerar till framtida byggnationer. Det handlar alltså inte bara om att lösa VA-frågan för befintliga fastigheter.

Skulle det vara så att alla fastighetsägare, med beaktande av förutsättningarna ovan, är eniga om att anlägga, äga och driva en gemensam anläggning på egen hand kvarstår alltså ändå kommunens ansvar. En sådan väg kan vara teoretiskt möjlig men bedöms som ytterst osäker för såväl fastighetsägare, nuvarande VA-kollektiv som för kommunen eftersom om det i ett senare skede visar sig inte fungera kan kommunen ändå bli skyldig att ordna VA-försörjningen. Denna problematik är egentligen grundfrågan i hela arbetet med VA-planen och pågående remissarbete kommer att utgöra underlag för kommunens slutliga ställningstagande.

10. Varför låter man inte Orsa " gå i bräschen" och bli bästa kommun på enskilda avlopp?    

Förutom för stora delar av södra Orsa innebär planen att de flesta byar kommer att behöva ha kvar sin enskilda va-försörjning under lång tid framåt. På så sätt är det av stor vikt att de enskilda avloppen utvecklas för framtiden. Det gör Orsa lite unikt. En stor del av kommunen kommer därmed att vara beroende av enskilda avlopp och Orsa kan därför mycket väl gå i bräschen för enskilda avlopp, även om kommunalt va blir en nödvändighet i vissa områden. 

Kommunen har att förhålla sig till lagar och krav. Lagen om allmänna vattentjänster kan medföra att kommunen föreläggs att ordna kommunalt VA om det finns miljö- och hälsomässiga behov i samlad bebyggelse. Länsstyrelsen kan också förelägga kommunen att besluta om kommunalt VA (verksamhetsområde). Enskilda fastighetsägare har rätt att begära att länsstyrelsen prövar frågan och det kan mycket väl finnas fastighetsägare som önskar kommunalt VA, inte minst som följd av kommande tillsynsplan. Då kan kommunen bli skyldig att ordna det. Det kan uppstå förelägganden på flera olika håll i kommunen som inte skapar en ekonomisk eller samhällsmässig bra utveckling för Orsa kommun, Orsa Vatten och Avfall AB (VA kollektivet i Orsa) eller enskilda. VA-planens syfte är att skapa en beredskap för dessa scenarier och södra Orsa är det område som är mest i ”riskzonen” för förelägganden.   

11. Hur kan ett kommunalt va öka nöjdheten/förtroendet hos invånarna? Förslag: Se svar fråga 3 och 10. 

12. Hur kan ett kommunalt va höja värdet på min fastighet? 

Erfarenheter från andra kommuner i Sverige är att kommunal VA gynnar fastighetsvärdet. Det skapar stabil försörjning som medför att fastigheten kan användas på ett bekvämt sätt (små egna insatser) och med säker leverans av vatten som uppfyller hälsokraven och avlopp som bortförs från fastigheten till central rening. Det kan också bidra till ökade möjligheter att sälja, bygga om, bygga ut eller på annat sätt utveckla fastigheten. 

13. Kan ni garantera priset på 130000 kr? 

”Priset” som anges i frågan är en uppskattning för anläggningsavgiften för anslutning av spillvattenavlopp. Det utgår ifrån ett tjänstemannaförslag till översiktligt taxeintäktsbehov för en ”normalvilla”. Diskussionerna har förts i den politiska styrgrupp till VA-planen med utgångspunkt från föreslagen VA-utbyggnadsplan. Varje anslutning inom verksamhetsområdet som görs ska debiteras med den vid för tidpunkten gällande VA-taxan. Taxan fastställs av kommunfullmäktige. Vilket belopp det blir i det enskilda fallet beror på vilken taxa som är fastställd samt hur förhållandena och aktuell anslutning är för respektive fastighet. Priset är alltså idag bara en beräkningsgrund.

14. Våra kära bystugor då, hur skall vi lösa den finansiella biten där, om dom skall kopplas in på kommunalt va?

För respektive anslutning kommer anläggningsavgiften att beräknas enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa och debiteras respektive fastighetsägare, detta gäller även ”bystugor”.

15. Vid en eventuell översvämning av Orsa sjön vad händer i den kommunala avloppsledningen då? Går "skiten" bakvägen upp i våra fastigheter? 

I normalfallet förses eventuella bräddavlopp med avstängningar för att hindra att sjövatten tränger in i allmänna pumpstationer. Denna lösning fungerar i normalfallet, så länge inte ledningsnät och pumpstationer ställs under vatten.  

16. I Mora kommun va policy, remissversion 2014-11-24 pdf står det att  " kommunen skall ha respekt för medborgarnas förutsättningar", är det något ni tänker anamma?

Det står samma sak i Orsas VA policy som är beslutad i Kommunfullmäktige. I Mora är även VA-planen antagen av Mora kommuns fullmäktige och den pekar ut ett antal utbyggnadsområden med kommunalt VA. I Orsa är frågan av högsta prioritet då kommunen självklart skall ha respekt för medborgarnas förutsättningar. Samtidigt måste kommunen förhålla sig till lagar och krav men även ta ansvar för att utveckla kommunen för framtiden. Respekt för medborgarna tas i detta arbete bland annat genom de många medborgarmöten som hålls (2 ggr i Hansjö, 1 ggr i Holen, 2 ggr i Skattungbyn, 2 ggr på hembygdsgården) där information och samråd sker. Dessutom ges alla invånare möjlighet att lämna synpunkter, såväl på tidigare utställd VA policy som nu pågående utställd VA plan (som förövrigt har förlängd remisstid).